A Little Less Conversation

Jag har ingenting emot att stanna vid övergångsställen för att släppa fram pederaster (oops – menar förstås fotgängare men tänkte på engelska – och så blev det hips vips – ja – obscent… Jag ber om ursäkt!).

Faktum är att jag rent av stannar för cyklister som lagbrottsligt undviker att stiga av innan de far över de vita strecken. Det stör mig inte alls. Jag känner mig både godhjärtad och modern. Typ liksom ”Titta på mig! här sitter jag inte ett dugg stressad och tar mig tid att släppa dig över övergångsstället! Varsågod! Ha en bra dag!”.
Det faktum att jag sitter framåtlutad så att jag nästan sitter i rattringen, och slår på densamma som om jag vore Buddy Rich samtidigt som jag pumprusar motorn likt Kimi Räikkönen innan start, är en bisak inte värd att nämna.

Men det finns ett fotgängarbeteende som retar upp mig duktigt.

Ibland, ganska ofta faktiskt, händer det att till synes lugna och sansade människor närmar sig det övergångsställe jag just är på väg att passera och jag gör en hastig och approximativ beräkning i huvudet som ger vid handen att jag kommer att hinna passera i god tid innan de når trottoarkanten.

Då börjar dessa personer att småspringa vilket totalt fuckar upp min ekvation och tvingar fram en tvärnit med kofångaren ett andetag från fotgängarens knä. Väl framme vid trottoarkanten upphör då plötsligt fotgängarens småspringande och det tempo på vilket jag baserade mina första beräkningar återupptas.

Alltså; från att ha promenerat i normalt tempo, till att därpå inom en 1/10-dels sekund kunnat ge Merlene Ottey en match har nu fotgängaren på lika kort tidsrymd förvandlats till en flegmatisk hösäck som släpar sig fram över gatan. Varför?

Har de nån slags deathwish, och traskar fram och åter genom stan för att utmana ödet? Är de kontrollanter av något slag? Knappast det sistnämnda förresten, i 9 fall av 10 innehar de en ålder som tillåter dem att njuta sitt otium istället för att arbeta.

Jag tror att det här är samma personer som trots gikt och andra förlamande handikapp plötsligt kan göra 10 sekunder blankt på hundra meter om du samtidigt och i jämna steg med dem närmar dig en kassa på ICA. Såna som upprepade gånger i sitt liv uttryckt frasen ”tänk om alla skulle göra så?”.