Sparat under: Fattar inte...
Sigge Eklunds och Linda Skugges nya sajt Vulkan pallade inte premiärveckans tryck. Den ligger tillfälligt nere och besökare ombedes lämna mailadress för att kontaktas då tekniken funkar igen. Vad hade de väntat sig? En näve besökare? Knappast. När två av Sveriges ledande medieprofiler tillsammans sjösätter en sajt och ett förlag som framstår som rena Disneyland för alla oss författare in spe utan självinsikt ute i landet (och vi är några stycken!) så måste de väl ha räknat med trafik?
Tanken är i alla fall spännande och modern. Jag tror att det finns åtminstone någon läsare till i princip det mesta (tillräckligt många i min familj skulle gå in och köpa en usel lyrikbok om jag valde att lägga ut en). Men det finns också en marknad för annat än litteratur eller lyrik. Varför inte göra en bok med bilder (eller man kanske inte kan lägga in bilder?) av släktens midsommar i Dalarna som alla fastrar och mostrar kan gå in och köpa? Eller en reportagebok om konfirmandlägret? Eller fotbollscupen i Kalmar i somras? Eller vad det nu kan vara…
Nog om Vulkan – det jag egentligen ville tala om var bloggosfärens reaktion på sajten.
Denna är nu så upphettad av de bådas tilltag att adrenalinet immar igen skärmarna. Nu minsann ska det säljas böcker! Varenda bloggare tycks se sina samlade alster sedan år tillbaka gå åt som Jolt på Dreamhack.
Men det går inte förstår vi väl…? Då har vi ju inte fattat…!
En blogg är inte en bok. Den kan inte bli det. Och om den kan bli det så var den aldrig ngn blogg. Faktiskt.
En blogg är tillfälligheternas medium. Den reflekterar det som händer nu. Det som skribenten tänker nu. Det är noteringar om det som just nu pops to mind. Rätt likt en dagbok fast ändå inte. En blogg behöver inte kontinuitet. Den ska vara fragmentarisk in absurdum. Som bäst är en blogg då den enbart är detta och ingenting annat. Inga länkar. Inga referenser. Inga track-backs. Eller egentligen ens en bloggroll.
Jag vill ha samma känsla som man får om man köper en låda böcker på auktion i vilken man dessutom finner några anteckningsböcker, en gammal plånbok med kvitton, en receptsamling, några vykort och ett fotoalbum. Anteckningar, bilder och strödda tankar som låter mig pussla ihop en annans liv. Då är den som mest spännande. Den måste vara personlig och bör vara privat.
Och då kan det aldrig bli en bok. Eller något annat heller för den delen. En blogg är en blogg är en blogg….
3 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
På det stora hela håller jag med. Jag har aldrig fattat varför man vill ge ut en blogg i bokform. Fast mina invändningar är något annorlunda. Jag tycker visst att blogg kan ha läsvärdhet även efter att nyhetens behag har lagt sig (men det ska erkännas att jag ytterst sällan sitter och läser långt bakåt i andras bloggar). Däremot tycker jag att bloggens främsta styrka är att den är interaktiv. Med länkar, referenser, trackbacks och bloggroll. Och kommentarer.
Sv: Kommentarerna har du rätt i. Och det andra kanske också på sätt och vis. Men om man hittar bloggarnas Kohinoor – då står den för sig själv.
Kommentar av Joshua_Tree november 16, 2007 @ 2:22 e mJag bara undrar – är tanken att det är BLOGGAR som ska ges ut på Vulkan? Eftersom alla skriver som om det vore så. (erkänner att jag inte satt mig så noga in i Vulkans idé eftersom sidan legat nere varje gång jag kollat där…)
Kommentar av mymlanthereal november 18, 2007 @ 1:09 f m[...] Skugge, Storåkers och Eklund väljer att göra med den databasen om sajten aldrig blir verklighet. Little less conversation har samma tanke som jag skrev här: En blogg är tillfälligheternas medium. Den reflekterar det [...]
Pingback av deep|edition » Sovande vulkan november 20, 2007 @ 9:03 f m