A Little Less Conversation

Tackar Trassel som knäppte med fingrarna och snapped me out of this christmas-coma med en liten nyårsupp-/utmaning.

Som jag upprepar var gång jag erbjuds möjligheten att lista saker och ting så får jag ångest av bara tanken att sortera undan, rösta bort och utesluta. Fixar inte sånt. I min värld får alla vara med.

Men verkligheten är bitter och bara i sagorna är vi en enda stor familj. Jag har därför satt en rad artister på hold och tillfälligt stängt in dem i linneskåpet. (Det är ett j-la liv därinne nu – Toby Keith drog just en rallare i Tom Jones riktning, Tom Malmqvist och Shania funkar inte ihop med Körberg och Evert sitter och surar över att behöva dela utrymme med Charles Trenet . Taube tycker tydligen att han personligen har ensamrätt till havet och påpekar att det är definitivt inga vita får som rullar då vågorna bryts utan gäss – punkt slut! Det märkliga är att medan alla dessa sitter och bankar för att ta sig ut ur skåpet, så står på utsidan en hel flock med band som börjar på The som vill in – typ Stones och Beatles och några till. Men de fick faktiskt inte ens vara med i leken.)

De enda som kan sköta sig i möblerade rum ärTom Waits ochThree Dog Night . De får dessutom representera de två dimensioner i mitt liv som just nu är starkast framträdande.

Och snälla…..ha ett riktigt gott nytt år!

Tom Waits ”Tom Traubert’s Blues” (ni ser! jag tog bokstaven T på största allvar)

Three Dog Night ”Joy to the World” (lite julstämning har vi väl kvar eller?)

Fler listor och resten av alfabetet hos bl.a : DeepEd, Mymlanoch Trassel.

Alltid samma visa. Same procedure every year.
Rimmen är skrivna. Klapparna inslagna. Allt förberett för en perfekt julafton. Och en endaste julklapp kvar. Till gammelfarmor. Det är alltid hennes klappar vi skjuter på till the bitter end. Inte för att hon inte förtjänar sina presenter. Tvärtom. Om hon bara en enda gång uttryckte en önskan så skulle vi ta ner månen åt henne, men hon vill aldrig ha någonting, behöver ingenting, saknar ingenting. (Utom möjligen ett löfte om att vi under kommande år kommer att besöka oftare och såna löften skulle ytterligare späda på mina samvetskval. Och hon skulle antagligen inte tro på dem i alla fall).

Antar att det blir en nödlösning. En korg med juldelikatesser och en näve Triss-lotter. Triss som i trist.
Men vad f-n!! Till och med de Tre Vise Männen kastade sig nog in på närmaste marknad i Betlehem för att kasta ihop lite krafs att ge The Newborn King.

Jag menar – rökelse och myrra? Till en fattig snickarfamilj från Nasaret? De måste ha sett Josefs och Marias förvåning – ”Åhh! Tack! Vad är det för något?” – och därpå slängt in lite av reskassan för att kompensera pinsamheten. Historiens första julklappsångest. Och jag kan sätta en näve Triss-lotter på att Maria tvingade Josef till marknaden på juldagen för att byta skiten mot nåt vettigare. Fast det gick inte. För de Tre Vise Männen hade inte lämnat något kvitto.

Hur som helst så är gammelfarmor inte mycket för rökelse och myrra. Inte guld heller. Vi funderar en stund till.

God Jul på dig. Nu tar jag kanske ledigt ett tag.

Kära Tomten,
Har varit i city med ungarna i några timmar på eftermiddagen för att fixa de sista julinköpen. Samt spenderat en kvart på stadens köpcentra där resten av länets invånare också befann sig.

I city gick det bra – där kunde man ju mellan strandhuggen i butikerna bege sig utomhus för att dra i sig lite syre. Värre var det på köpcentrat.

Jag hyperventilerade efter 7 minuter och den lilla fryntlighet jag vaknade med i morse var som bort-bjällerklangad av Jan Malmsjö och Carola.

Förutom att utrymmet mellan butikerna redan från början är i minimalaste laget för en vardags-klaustrofob som jag, samt att gångarna helgen till ära idag var fyllda till bredden med jullediga konsumenter, så att jag endast axel mot axel med ngn annan fick den plats jag förtjänar och så att säga var tvungen att med barnen vid handen kasta mig av lämmeltåget då det passerade de butiker jag ville besöka, så hade köpmannaföreningen valt att kasta in en skock ungar från en av stadens teaterföreningar i leken. Ledda av en fetlagd tomte med misstänkt röda ögon förväntades sällskapet sprida julstämning bland oss shoppingglada.

Ensemblen fördes fram av en golfbil smyckad med julgransglitter, bak vilken en vagn drogs där tomtebarnen satt och vinkade med ansträngda leenden. På bilens tak satt gaffatejpad en bergsprängare ur vilkens spruckna högtalare julmusik av oigenkännbart ursprung strömmade.

Vi stod och betraktade dem en stund mest för att släppa förbi dem och när jag mötte tomtens röda blick försökte jag ge honom onda ögat. Det funkade nog för han tappade kontrollen över ekipaget och lyckades köra hälsenorna av en tant som i sin smärta överröstade bergsprängaren. I tumultet uppstod en lucka i folksamlingen i vilken jag drog med barnen mot parkeringen.

Genast jag satt mig i bilen återgick min puls till det normala. Tills jag backat ut ur fickan och kommit ut till påfarten till E4:an och kunde betrakta bilköerna och insåg att det skulle ta oss minst 50 minuter att ta oss hem. Det brukar ta 8.

Då blev jag genast sugen på glögg. Och det var inte smaken jag ville åt.

Tomten – svara mig ärligt – betyder det att jag har alkoholproblem?

Vi hade högre ambitioner. Strävade mot arkitektonisk Nirvana med organiska former och en line of beauty i hårt gräddad pepparkaksdeg.
Det var tills pappan i familjen spillde ut ett glas vatten på bordet som genast sögs upp av en färdiggräddad fram och baksida samt en takkupa till ett Guggenheim-museum.
Sen blev det raka linjer och enklast möjliga. Och en hel del godis över.
Det var ingen ledsen över.

Nu stänger jag snart bloggen.
Någon har gjort sökningen: +gratinerad +moderkaka +prästinna, och hamnat hos mig.

Bör jag hänga ikonerna i sovrummet from nu, samt skaffa lite vigvatten?

Tur att det är Jesus födelsedag snart.

Vi har två tomtar som förgyller stämningen i vårt hem vid jultid. De ligger i en låda större delen av året och samlar kraft för att vid Lucia, under barnens glada tjut, packas upp då resten av julpyntet rafsas ur lådan.
De är härliga små krabater som så fort man hostar eller rör sig hastigt i deras närhet stämmer upp i ”Frosty the Snowman”. Dessvärre reagerar en av dem lite snabbare än den andre så deras sång är sällan eller aldrig särskilt unison. Och ”Frosty the Snowman” gör sig inte riktigt i kanon.

Om du ännu inte köpt en julklapp till mig så står just nu pentylstubin högst på listan.

Tomtarna var en gåva till mina två äldsta barn från min bror. De skänktes innan han hade några egna. Nu har han två telningar och jag längtar så över att få lämna över årets julklappar till just hans barn…

Och nu förärar oss ytterligare en av Thalias ödmjuka tjänare sin syn på Persbrandts svekfullheter.

Dock har A Little Less Conversation nåtts av ryktet att hela debaclet bara är en PR-kupp inför de tre tungviktarnas storsatsning ”Three Fairy Farts” som sätts upp på Cirkus i januari 2008. En dimridå över det hemliga projektet läggs idag ut via Expressen.

Ta del av det exklusiva materialet från repetitionsarbetet.

Har plågats med Jan Malmsjös ”Låt mig få tända ett ljus” en gång i timmen den senaste veckan och börjar få hudproblem av skiten. Det klias överallt, som om jag fått löss eller nåt. Människans insmickrande och teatrala stämma har en effekt som förvandlar mig till D-Fens i ”Falling down”. (Så om du läser om en man som gått bärsärkagång och med pumphagel pulvriserat alla utomhushögtalare längs en huvudgata i en mellanstor svensk stad så är det med största sannolikhet jag.)

Janne är f.ö arg på Persbrandt igen. Såklart. Beskyller honom för ”hög svansföring” och en del andra saker som min goda uppfostran förhindrar mig att återge. Den kommentaren tycker jag är snitsig. Att komma från ”la Malmsjö” alltså. Som en gång krävde att Ola Salo skulle sparkas från en uppsättning av ”Spelman på taket” för att gubben ansåg Salo talanglös. (Det slutade iofs med att Malmsjö själv fick gå men skit samma – det var den höga svansföringen vi snackade om). Dessutom är Malmsjö gift med Marie Göranzon. Och pappa till Jonas Malmsjö.

Bl.a har Uggla reflekterat över saken.

–

Eftersom vi på sätt och vis är inne på ämnet:
Hur kul är detta för Leif André och hur tänkte han igår när han gick ut med ett kommande samarbete med Persbrandt på Stadsteatern?

Kan iofs se situationen framför mig:

Krogmiljö. Stängningsdags. Persbrandt lutar sig tillbaka och sveper en absint. Slår det tomma glaset i bordet och viftar in ett nytt. Andrè lutar sig skumögd över bordet. Ögonen smalnar. Drar Persbrandt i kragen och sätter munnen vid örat på honom. Viskar som om han just ska berätta var den Heliga Graalen finns.

André: Becket Micke! Godot! Du och jag! ”Persbrandt och André – Stadsteaterns Bull och Bill”! Ser du rubrikerna?

Persbrandt: Vischt Leffe…!! Schamuel Becket e kanoon! Schka ba gå o pissscha förscht…

Sen kommer antagligen inte Persbrandt tillbaka till bordet mer den kvällen men Leif André åker hem och ringer DN.
Stackarn.

Har varit på sonens julspel i kväll. Fantastisk föreställning och grabbens prestation i kören var outstanding. Utan honom hade 30-mannakören tett sig matt och transparent som bakplåtspapper.

Blev dock rätt sent för småtjejerna som inte kunde somna. Fick ligga i dubbelsängen för att slappna av i bolstren. Efter en stunds gnabbande dem emellan röt jag i från nedervåningen.

Jag: Nu sover ni och är tysta!

Lilla tjejen: Pappaaaaa – E häjmas hela tiden!

Stora tjejen: Gör ja inte alls…

Jag (arg på E): E – lägg av och reta T nu. Tyst och sov!!

Det går 20 sekunder.

Lilla tjejen (med ett ylande tjut): Paaappppaaa…..!!!

Jag: Vad är det nu???

Lilla tjejen: E säger att jag är en KULLERBYTTA…..!!!

Jag tror hon menade skvallerbytta.

Jag hyser respekt för de flesta trosinriktningar och kulturer. *Över kristna, judar, hinduer, buddhister och muslimer är det samma sol som skiner. Live and let live är mitt fundament.

Men det här är oacceptabelt. Liksom det här. Har ingenting med religion att göra och inte ens mångtusenåriga seder försvarar detta. Ej heller: könsstympning, hedersmord, förtryck i största allmänhet.

(Och om du ens tänker tanken kulturkrock bör du berövas både personnummer och rösträtt.)

*Tillägg i efterhand på förekommen anledning. Se Alexanders kommentar.