Sparat under: Brokigt
För tre år sedan lyckades jag medelst all charm jag är mäktig låna ett originalexemplar av ”Prifvilegie- och Frihetsbrev samt andra Urkunder Jönköpings stad 1284-1785″. Jag fick lova att lämna tillbaka den bara dagar senare eftersom den egentligen inte fick lämna stadsarkivet.
Efter ett par veckor ringde den noggrannen tjänsteman som lånat ut exemplaret. Min reaktion var panik.
Jag hade ingen aning om var jag gjort av den vackra publikationen. Jag vände upp och ner på hela kontoret. Men den fanns ingenstans. Mannen nästan grät i telefonen och jag har mått dåligt sedan dess varje gång jag hört Magnus Ladulås namn eller påmints om stadsprivilegierna. Det kändes som om jag slarvat bort själva privilegiebrevet från 1284 med sigill och allt.
Nu har jag städat mitt kontor eftersom jag byter jobb nästa vecka.
Då dök den upp – ”Prifvilegie- och Frihetsbrev samt andra Urkunder Jönköpings stad 1284-1785″. Som från ingenstans. I oklanderligt skick.
Shit vad glad den stackars gubben på stadsarkivet kommer att bli.
2 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Måste varit samma fyllegubbe som satt på Djurläkartorget med en vinare och snackade högt om sitt gamla jobb och just den boken. Tragiskt.
Comment av Po januari 17, 2008 @ 4:35 e mJag har utmanat dig.
Comment av mymlan januari 19, 2008 @ 10:22 e m